Nya sadeln och beslutsångest
Som jag nu fått satt som ett smäck på Edall och passade även mig. Nu har jag ett tag ridit som sig bör i vanlig sadel med ankstjärt och annat tok och det tar nog ett tag innan jag hittar tebax i western sitsen :-) Men jag måste säga att stödet man får är otroligt skönt.
Enligt Malin (Et) ska det galoppas mycket i lös form och det gjorde jag igår, vilken känsla - som John Wayne på sin tid - for vi fram på töltrakan och det var bara lassot som fattades. Edall njöt av att spränga iväg på långa tyglar i sitt ursnygga nya western träns och det var härligt att känna hur avslappnad han var.
Min rygg njuter också utav att vara tillbaka i en riktig sadel. Jag har när jag ridit i både Pioneer och Globus Gloi'n kännt att jag fort blir trött, mycket pga att jag är onormalt svankryggig - kan tillägga att jag inte orkar gå och stå allt för långa stunder innan jag får outhärdligt ont. Jag har varit på flera behandlingar och alla läkare säger att tyvärr - ryggraden är formad som den är och kan inte fixas till. Njurbälte har hjälpt mig på långpromenader med hunden och jag ska även börja använda det vid ridningen.
Fördelen med western ridningen är att man rör ryggen på ett helt annat sätt. Mia fotade mig och Edall häromdagen när jag provade sadel första gången och Edall var så lugn och avslappnad. Jag satt lite stolsits som man gör i en westernsadel men eftersom jag hade ont den dagen mer än annars satt jag lite fällkniv om man förklarar. Berättade för världens bästa Lena när vi var ute på Skärlunda gård och kollade westerntävlingarna i Lördags hur bra han gått och hur jag satt pga värken så hon kunde bortse från sitsen på bilderna och då förklarade hon att med den sitsen jag hade då bromsade jag upp honom -
Fällkniv = broms / Upprätt = Öka / Mer fällkniv och fötterna framåt = Stanna
Edall är ju som sagt western utbildad och jag borde haft det i minnet när jag red honom så igår körde jag lite olika bäcken rörelser, upprätt, fällkniv och stanna kommando och jag minns nu varför western är min grej - Jag får inte ont och hästen trivs sååå bra nu. Så nu är det och förblir Island goes western :-) sen att man har tölten på köpet är ett + naturligtvis men det känns underbart att man inte behöver göra avkall på något då jag gillar bägge.
Mitt största problem nu är tränings möjligheter. Jag gillar Reining mest och kosseklasser är en bonus men inget man tränar på jämt. Kossor kan vi träna på hos CB's training i Kungsvikstorp. Problemet med reiningen som man tränar ofta är en paddock i bra storlek och rätt underlag. Islandshäst stall har oftast små paddockar med lite fel underlag så jag sitter lite i valet och kvalet hur jag ska göra med flytt osv. Jag vill tävla framöver och då behöver jag träna. Jag vet att jag kan åka till Kungsvikstorp och även till Ronny Åman men det blir dyrt i längden när jag iaf måste träna minst 2 dagar i veckan, så nu är det jobbigt i skallen...
Jag har till att börja med beställt Wras regelbok och i sommar ska jag till Kungsvikstorp på clinic och kanske även träningar så får jag fatta ett beslut efter det. Just nu känns det skönt att veta att både jag och häst trivs i den utrustning och den ridstilen vi har just nu och att vi kommer hålla oss till det.
Kameran har ännu inte använts så mycket men det kommer. Idag är det lite gråtrist så jag håller mig hemma och hoppas på att solen vill visa sig imorgon när jag ska ut och rida en sväng.
Ha det bäst
Kramen
Enligt Malin (Et) ska det galoppas mycket i lös form och det gjorde jag igår, vilken känsla - som John Wayne på sin tid - for vi fram på töltrakan och det var bara lassot som fattades. Edall njöt av att spränga iväg på långa tyglar i sitt ursnygga nya western träns och det var härligt att känna hur avslappnad han var.
Min rygg njuter också utav att vara tillbaka i en riktig sadel. Jag har när jag ridit i både Pioneer och Globus Gloi'n kännt att jag fort blir trött, mycket pga att jag är onormalt svankryggig - kan tillägga att jag inte orkar gå och stå allt för långa stunder innan jag får outhärdligt ont. Jag har varit på flera behandlingar och alla läkare säger att tyvärr - ryggraden är formad som den är och kan inte fixas till. Njurbälte har hjälpt mig på långpromenader med hunden och jag ska även börja använda det vid ridningen.
Fördelen med western ridningen är att man rör ryggen på ett helt annat sätt. Mia fotade mig och Edall häromdagen när jag provade sadel första gången och Edall var så lugn och avslappnad. Jag satt lite stolsits som man gör i en westernsadel men eftersom jag hade ont den dagen mer än annars satt jag lite fällkniv om man förklarar. Berättade för världens bästa Lena när vi var ute på Skärlunda gård och kollade westerntävlingarna i Lördags hur bra han gått och hur jag satt pga värken så hon kunde bortse från sitsen på bilderna och då förklarade hon att med den sitsen jag hade då bromsade jag upp honom -
Fällkniv = broms / Upprätt = Öka / Mer fällkniv och fötterna framåt = Stanna
Edall är ju som sagt western utbildad och jag borde haft det i minnet när jag red honom så igår körde jag lite olika bäcken rörelser, upprätt, fällkniv och stanna kommando och jag minns nu varför western är min grej - Jag får inte ont och hästen trivs sååå bra nu. Så nu är det och förblir Island goes western :-) sen att man har tölten på köpet är ett + naturligtvis men det känns underbart att man inte behöver göra avkall på något då jag gillar bägge.
Mitt största problem nu är tränings möjligheter. Jag gillar Reining mest och kosseklasser är en bonus men inget man tränar på jämt. Kossor kan vi träna på hos CB's training i Kungsvikstorp. Problemet med reiningen som man tränar ofta är en paddock i bra storlek och rätt underlag. Islandshäst stall har oftast små paddockar med lite fel underlag så jag sitter lite i valet och kvalet hur jag ska göra med flytt osv. Jag vill tävla framöver och då behöver jag träna. Jag vet att jag kan åka till Kungsvikstorp och även till Ronny Åman men det blir dyrt i längden när jag iaf måste träna minst 2 dagar i veckan, så nu är det jobbigt i skallen...
Jag har till att börja med beställt Wras regelbok och i sommar ska jag till Kungsvikstorp på clinic och kanske även träningar så får jag fatta ett beslut efter det. Just nu känns det skönt att veta att både jag och häst trivs i den utrustning och den ridstilen vi har just nu och att vi kommer hålla oss till det.
Kameran har ännu inte använts så mycket men det kommer. Idag är det lite gråtrist så jag håller mig hemma och hoppas på att solen vill visa sig imorgon när jag ska ut och rida en sväng.
Ha det bäst
Kramen
Kommentarer
Trackback
